Kung Kristoffer av Bayern (född 1416 -- död 5/1-1448)Kung i Sverige under åren 1441-1448 efter en orolig period under 1430-talet präglad av inbördes strider om makten.Den 13 september 1441 valdes Kristoffer av Bayern till svensk kung och kröningen skedde i Uppsala domkyrka. Han efterträdde Erik av Pommern (Erik den XIII). Han blev också kung över Danmark och Norge. Känt från den här perioden är den bittra maktstriden mellan frälsemannen Karl Knutsson Bonde och Kristoffer av Bayern. Riksrådet i Sverige samt motsvarande i Danmark och Norge förordade Kristoffer av Bayern som gemensam kung. I Sverige var Riksrådet tämligen överens om att de inte ville ha den maktfullkomna Karl Knutsson på tronen. Kristoffer av Bayerns regeringstid svartmålades av Karl Knutssons anhängare och beskrivs i den s k Karlskrönikan, som en period av dekadens och försumligheter. I själva verket såg Riksrådet att det i Kristoffer fanns en smidigare förhandlare och därmed ett bättre alternativ till tronföljare.Kristoffer av Bayern är också känd för att ha gynnat släkterna Oxenstierna och Vasa i syfte att hålla anhängarna till Karl Knutsson i schack. Det innebar att han bäddade för en två decennier lång maktstrid som inföll efter kungens plötsliga död 1448.Kung Kristoffer avled 31 år gammal och utan familj och arvingar. Gävles stadsprivilegierKung Kristoffer av Bayern är den som historiskt sett anses ha givit Gävle stadsprivilegier. Troligen handlade det om att formellt bekräfta rättigheter som Gävle troligen redan verkade efter. Enligt uppgifter ska Gävle varit en av 9 städer som räknades upp som skattskyldiga i Erik den XIII: s skattebok redan år 1413. Uppgiften är tagen ur en anteckningsbok av fornforskaren Johannes Bureus som alltså gjort en avskrift av uppgifterna ur skatteboken. Av denna avskrift som nu förkommit framgick däremot inte vad staden skulle betala. Det betyder troligen att Gävle ännu inte hade stadsprivilegier.Med sitt geografiska läge som gjorde Gävle lämplig som utskeppningshamn för det begynnande bergsbruket i Bergsslagen under 1300 - 1400-talen är det rimligt att anta att Gävle kom att utvecklas som samhälle. Det fanns restriktioner i den dåvarande stadslagen som förbjöd handelsseglatser längre norrut än Åbo och Stockholm. Mellan Stockholm och Gävle rådde konkurrens och magistraten i Stockholm försökte så sent som 1472 förmå tyska handelsfartyg att inte segla på Gävle och andra ”förbjudna” hamnar. Vad som är känt genom senare avskrifter är att vid den här tiden hade Gävle fått sina privilegiebrev utfärdade av Kristoffer av Bayern. Det är framför allt en avskrift gjord på 1730-talet, som påträffades i Skoklosters arkiv.Kristoffers av Bayerns privilegiebrev var det första år 1446, som därefter följdes av stadsprivilegier utfärdade av kung Kristian den I, daterade 31 maj 1463, men med Kristoffers formuleringar, samt kung Karl Knutsson bekräftelse av stadsprivilegierna daterad 18 maj 1468.År 1491 samlades det svenska riksrådet i Uppsala. Inför rådet uppvisades av två borgare från Gävle privilegiebreven och deras önskemål var att få dessa brev bekräftade. Breven granskades av rådet och man konstaterade då att samtliga tre privilegiebrev som var utfärdade av kung Kristoffer, kung Kristian samt kung Karl var oskadda med hela hängande sigill.Källor: Sahlgren, Jöran. Stadsnamnet Gävle. Ur Gävle stads historia 1946.Fyhrvall, Oscar. Bidrag till Gefle stads historia och beskrifning. 1901.Nilsson, Ulf-Ivar. Artikel i Arbetarbladet ”Sprätten som grundade Gävle” 2010-01-22.www.tacitus.nu/svenskhistoria/kungar/medeltid

Betygsätt (0 röster):